Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Startsida

Höjd beredskap

För att stärka Sveriges möjligheter att möta en angripare och för att se till så att det viktigaste i samhället fungerar kan regeringen besluta om höjd beredskap. Vid höjd beredskap kan du bli inkallad för att hjälpa till på olika sätt.

Höjd beredskap vid krigsfara och krig

Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Höjd beredskap ger regeringen större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut.

Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och ska snabbt kunna nå ut med viktig information till allmänheten vid kriser och höjd beredskap. 

Vid höjd beredskap kan andra lagar användas vid sidan av dem som gäller i fredstid. Till exempel kan staten ta över privat egendom som är viktig för totalförsvaret. Det kan exempelvis handla om byggnader, transporter och maskiner. Möjligheten för staten att få tillgång till nödvändig privat egendom vid krigsfara eller krig förbereds redan i fredstid för att snabbt kunna mobilisera. Mobilisering betyder att samhällets resurser samlas i totalförsvaret.

Höjd beredskap innebär också att bland annat kommuner och statliga myndigheter måste anpassa sin organisation och verksamhet till särskilda krav som då gäller. Även om det råder svåra förhållanden är till exempel kommunen skyldig att hålla igång verksamhet som äldreomsorg, skola och renhållning.

Totalförsvarsplikt för alla mellan 16 och 70 år

I Sverige har vi totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här, oavsett medborgarskap, som är mellan 16 och 70 år, kan bli inkallade vid höjd beredskap för att efter förmåga hjälpa till på olika sätt. Det kan innebära att du jobbar kvar på din arbetsplats, om verksamheten är viktig för totalförsvaret, eller att du tjänstgör som frivillig i andra delar av totalförsvaret. Alla har en skyldighet att bidra och alla behövs.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

Värnplikt genomförs i Försvarsmakten. Sverige har ett system som kombinerar frivillighet med plikt. Du kan alltså bli uttagen med plikt om du är 18 år eller söka frivilligt till Försvarsmakten om du är 19 år eller äldre. Värnplikten genomförs i antingen armén, marinen eller flygvapnet.

Civilplikt kan göras inom både det militära och civila försvaret och då i verksamheter som regeringen beslutar om. För närvarande är civilplikten vilande, men regeringen kan vid behov besluta att den ska börja gälla igen.

Allmän tjänsteplikt betyder att du fortsätter på ditt vanliga jobb, placeras på en annan arbetsplats, arbetar inom en frivilligorganisation eller får i uppgift av Arbetsförmedlingen att arbeta med något som är särskilt viktigt för totalförsvaret.

Krigsplacering där du gör mest nytta

Totalförsvarspliktiga kan bli krigsplacerade. Det innebär att du i fredstid har fått ett brev från din arbetsgivare, en så kallad krigsplaceringsorder, om detta, eller att du på annat sätt fått information om vad just din uppgift blir om Sverige hamnar i ett läge av krigsfara eller krig. En krigsplacering innebär att du ska utföra uppgifter där du gör störst nytta och inom verksamheter som då bedöms vara särskilt viktiga för totalförsvaret. För många kan det innebära en skyldighet att utföra uppgifter på sitt vanliga arbete.

Vapenfri tjänst

Du som är övertygad om att du inte kan använda vapen mot någon annan människa kan ansöka om att få göra din totalförsvarsplikt utan vapen. Det innebär att du kan få göra civilplikt och krigsplaceras inom det civila försvaret. För närvarande genomförs inte någon sådan utbildning, men du kan bli kallad till utbildning senare om behoven inom civilt försvar skulle ändras.

Fakta

71 procent av Sveriges befolkning tycker att vi bör göra väpnat motstånd vid ett anfall, även om utgången är oviss. Män är i högre utsträckning än kvinnor för ett väpnat motstånd. (Källa: Opinioner 2017)

Publicerad: 2018-05-02
Uppdaterad: 2018-05-02
Skribent: Redaktionen
Innehållsansvarig: Redaktionen