Fyra punkter för att kontrollera information 

Information är aldrig helt neutral utan syftar oftast till att påverka läsaren på något sätt. Därför måste all information hanteras källkritiskt. Det innebär att du kontrollerar information utifrån ett antal kriterier som förklaras med tid, beroende, äkthet och tendens.

Tid

Du måste ta hänsyn till hur lång tid det har tagit från att något har hänt tills händelsen beskrivs. Ju närmare i tiden källan befinner sig i förhållande till det den ger information om, desto trovärdigare är uppgifterna. Minnet är ett opålitligt vittne, vi glömmer fort. Kontrollera därför hur gammal informationen är och dra dina slutsatser utifrån detta.

Beroende

Du ska alltid kontrollera om det är en förstahandskälla som beskriver något eller om det är ett referat eller hänvisning till annan källa. Tänk på att hitta minst två av varandra oberoende källor som beskriver en händelse på samma eller liknande sätt. Har du möjlighet bör du även kontrollera om de två av varandra oberoende källorna kan ha fått sin information från samma ursprungskälla.

Äkthet

Du måste kontrollera om källan verkligen är den som källan utger sig för att vara. Hur kom informationen till och vad var syftet med att skapa den? Källan kan vara en falsk version av en originalsajt eller ett hackat socialt medie-konto.

Tendens

Du måste kontrollera om källan försöker förvränga sanningen. Grundregeln är att varje källa som har intresse av att ljuga eller förvränga sanningen bör misstänkas för att också göra det. Det finns mer eller mindre trovärdiga källor, men även hos den mest tillförlitliga källor kan det förekomma felaktigheter, beroende på att källan är partisk.

Källkritik är viktigt i ett demokratiskt samhälle

Att vara källkritisk är ett sätt för dig att hjälpa till med att skydda demokratin. Ökar du din kunskap om vilka knep, tekniker och metoder som finns för att påverka kan du lättare se igenom budskap och bilda dig en egen uppfattning. Läs mer om sätt att påverka med information här.

Hela samhällets uppgift

Var och en av oss men också kommuner, myndigheter, medier och företagen behöver ha ett källkritiskt kunnande för att stå emot de krafter som vill skada sammanhållningen i ett land. Hela samhällets mentala och källkritiska förmåga att stå emot psykologiska påtryckningar från en motståndare kallas psykologiskt försvar.

Psykologiskt försvar är inte en organisation, utan handlar om hela samhällets mentala och källkritiska förmåga att stå emot psykologiska påtryckningar från en motståndare. Målet är att värna om demokratin och skydda ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier.