Klimatförändringarna kommer att medföra att värmeböljor blir vanligare, även här i Sverige. Höga temperaturer är påfrestande för kroppen, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Drick mycket, men tänkt också på saltbalansen.
Det är när temperaturen kryper över 27 grader flera dagar i följd och inte ens natten ger någon svalka som det blir påfrestande för kroppen att hantera värmen. Speciellt om inomhustemperaturen stiger betydligt mer än utomhustemperaturen.
Svettas mer salt
Vi nordbor är inte heller fysiologiskt anpassade för att klara särskilt höga temperaturer. Något vi omedelbart märker när vi kliver av planet i ett tropiskt klimat. I genomsnitt behöver vi upp till två veckor för att kroppen någorlunda ska acklimatisera sig till värmen. Konkret handlar det om att kroppens saltbalans ska återställas. Nordbor svettas nämligen ut mer salt än vad människor födda i tropiskt klimat gör.
Svettas du mycket utan att tillföra tillräckligt med vätska kan du drabbas av värmeutmattning. Tecken på detta kan vara ökad trötthet, irritation, huvudvärk eller yrsel. Det är reaktioner som du bör vara vaksam på, särskilt om du tillhör någon av riskgrupperna eller har anhöriga som gör det.
Kyl av kroppen
Avkylning, exempelvis genom en sval dusch eller kalla omslag för att sänka kroppstemperaturen kan hjälpa, men i vissa fall, särskilt för äldre, kan det vara nödvändigt att uppsöka läkare.
Vid tecken på värmeutmattning eller för skön svalka, doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad.
Värmeutmattning kan i sin tur utvecklas till värmeslag som kan vara livshotande om man inte får vård. Varningstecken är rödflammig hy, snabb puls och kraftigt förhöjd kroppstemperatur.
Risk för uttorkning
Till riskgruppen hör gamla människor som ofta dricker för lite även i vanliga fall. När värmen stiger och det inte finns någon möjlighet till svalka är risken därför stor för uttorkning.
Många äldre bor också ensamma. Dessutom är det en grupp som ofta medicinerar mot någon sjukdom. Vätskedrivande medicin kan göra kroppen än mer känslig för höga temperaturer. Här är det viktigt att du som anhörig eller exempelvis hemtjänstpersonal är uppmärksam.
Rådgör med läkare
Personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är fysiologiskt särskilt känsliga för höga temperaturer. Risken för akuta hjärt- och lungbesvär liksom stroke ökar. Lider man av hjärtbesvär är det viktigt att rådgöra med sin läkare om hur man ska bete sig under en värmebölja. Det kan finnas restriktioner på hur mycket vätska man får inta
Nyfödda känsliga
Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme. Därför är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Låt det exempelvis få sova i det svalaste rummet i bostaden och amma, ge ersättning eller vatten lite oftare än vanligt.
Faktagranskning: Elisabet Lindgren, vetenskaplig rådgivare och forskare på klimatförändringarnas hälsoeffekter, vid Karolinska institutet.