Lär dig riskerna med laviner
En lavin är ett snöfält i rörelse. På ett ögonblick kan ett stillaliggande snöfält förvandlas till ett rasande inferno. Står du i vägen innebär det livsfara.
Det rasande snöfältet kan uppnå en hastighet på 200 kilometer i timmen. Du kan bli begravd i djup snö och kvävas till döds.
/lavin2.jpg)
Under perioden 1997-2010 omkom 21 svenskar i laviner (Foto: iStockphoto).
Hur uppstår en lavin?
Ett antal faktorer måste samverka för att det ska ske. Dessa faktorer förekommer överallt där snö faller i sluttningar. Förr eller senare kan de utlösa en lavin. Du kan bara inte veta exakt när och var det händer. Men du kan minska risken att drabbas genom att lära dig var, när och hur laviner uppstår samt hur du undviker dem.
Laviners kraft och verkan är ett dystert kapitel. Statistiken säger oss att efter 15 minuter lever 90 procent av de begravda. Efter 45 minuter lever bara 25 procent. Tiden talar således inte för lavinoffer. Vi vet också att av de som begravs i den översta metern snö så överlever bara fem av tio. Under två meter snö överlever ytterst få.
Förutsättningen för att en lavin ska uppstå är ett svagt snöskikt. Olika skikt bildas när snön faller och lagras vid olika tillfällen och omständigheter. Ju flera snöfall desto flera skikt.

Vissa av dessa skikt kan vara porösa och därmed mer benägna att röra på sig än andra. Ett poröst skikt är ett möjligt glidlager för all ovanliggande snö. Redan här finns en dold lavinfara.
När belastningen ökar på snötäcket, till exempel genom en utförsåkare, nedfallande hängdriva eller mycket nysnö kan det svagare lagret kollapsa. Det kan ibland låta som snön suckar och sätter sig. Det ska tas som ett mycket starkt varningstecken på LAVINFARA.
Är sluttningen tillräckligt brant glider den ovanliggande snön iväg och du har en snöflaklavin.
Hela området spricker upp samtidigt och kan ske över mycket stora områden. Enorma mängder snö kan dras med, men de flesta laviner som drabbar utförsåkare omfattar mindre än 100 x 100 meter.
Lutningen
För att det ska vara lavinfarligt måste det luta minst 25°. Det kan i sällsynta fall gå laviner i mindre lutningar men du kan utgå från 25° som en undre gräns. Brantare än 23° (45%) räknas som en svart nedfart. Tänk på att du kanske står på en flack sluttning där det kan komma laviner från ett brantare parti ovanför. Åk aldrig off pist i brantare terräng än 25° vid minsta tecken på lavinfara. Kom ihåg! Riskerna för snöflaklavin är störst i lutningar mellan 25° och 45°.
Mät backens lutning

1. Ställ den ena staven vertikalt (rakt uppåt) i backen.
2. Lägg sedan den andra horisontellt (liggande) mellan backen och den vertikala (stående) staven.
3. Om den horisontella (liggande) staven staven hamnar i mitten av den vertikala (stående) staven så lutar sluttningen 25°. Detta är är tillräckligt för att en lavin ska kunna uppstå.
Vädrets makter
Risken för snöflaklaviner ökar med mängden snö som faller. Ju mera snö desto större lavinfara. Nysnö är den snö som har fallit de senaste dygnen. Varje nytt snöfall ökar lavinfaran. Vinden transporterar snön till nya platser och bygger upp nya snötäcken även om det inte fallit någon ny snö under de senaste dagarna. Vinden är den ”största tillverkaren” av laviner och lavinfarliga sluttningar. En hastig temperaturökning kan få ett svagt snöskikt att kollapsa och därigenom utlösa en snöflaklavin.
Lavinfakta
- En snöflaklavin kommer snabbt upp i 200 km/h på sin väg utför.
- En snöflaklavin kan krossa allting i sin väg, träd, hus, liftar, med mera.
- Efter 15 minuter lever nio av tio begravda men efter redan 45 min lever endast två till tre av tio begravda. Efter två timmar räknar man normalt inte med överlevande. Men även om chansen att hitta överlevande är mycket lite måste du fortsätta söka.
- Av dem som begravs ner till en halv meters djup överlever endast fem av tio, under två meter överlever mycket få.
- Utanför skidanläggningen har sju av tio överlevande hittats av sina kamrater.
- De flesta lavinolyckor inträffar i laviner som är mindre än 100 x 100 meter.
Källa: Svenska Liftanläggningars Organisation, SLAO och Fjällsäkerhetsrådet.
Uppdaterad: 2012-02-09
Publicerad: 2012-01-12
Innehållsansvarig: Redaktionen