Klä dig rätt

Ur ett metrologiskt perspektiv börjar vintern när medeltemperaturen varaktigt understiger noll grader. Det i sin tur varierar beroende på vilken del av landet man avser. För många av oss räcker det med att dagarna blir kortare och temperaturen ligger på bara någon plusgrad för att känslan av vinter ska infinna sig.

Klä dig i flera skikt

För att kunna klara kylan handlar det oftast om att klä sig rätt. Den så kallade trelagersprincipen är en bra tumregel, det vill säga kläderna ska bilda tre skikt – innerskikt, mellanskikt och ytterskikt.
 
Innerskiktet är närmast kroppen och ska ge komfort. Naturmaterial är bra om man inte svettas så mycket, annars är syntet att föredra. Bomull bör man undvika helt och hållet eftersom svetten gör att tyget klibbar fast mot kroppen.
 
Mellanskiktet, exempelvis en fleecetröja är det som ger basisoleringen. Även här fungerar syntet eller naturmaterial.
 
Ytterskiktet, slutligen, ska skydda mot väder och vind. Se till att jackan är lång och går att snöra åt i midjan och nederkanten. Skydda halsen med en rejäl krage. Lägg till detta tumvantar med foder, yllestrumpor, rymliga skor och en bra mössa.
 
– Det finns specialmaterial som skyddar bra mot vind och väta men det du har i garderoben fungerar förmodligen precis väl så bra. Något trolleri är det inte fråga om, bara att använda kläderna på rätt sätt, säger Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.

Känseln försvinner

Om kroppstemperaturen börjar falla kan du vara säker på att kroppen talar om det. Nedkylning gör ont, men bara till en viss gräns. Vid riktigt kraftig nedkylning försvinner känseln och smärtan - och då har det gått alldeles för långt.
 
– Det är farligt att ignorera smärtan och kämpa vidare i kylan. Risken är att man låter sig luras av att smärtan sedan försvinner. Nonchalerar man kroppens eget varningssystem kan man drabbas en djup köldskada som måste behandlas på sjukhus och kanske ger bestående men. Ytliga former av kylskador är däremot reversibla, det vill säga kroppen återställer sig själv när temperaturen blir normal, berättar Ingvar Holmér och påpekar att man ska vara särskilt försiktig med kroppsdelar där känseln är sämre.
 
– Smärta från ansiktet känner man snabbare, det är värre med tårna. Just därför ska man vara vaksam.

Vinden spelar roll

Hur stor risken för kylskador är beror på flera faktorer. Delvis tiden, men det beror också på temperaturen och vindhastigheten.
 
– Sedan spelar naturligtvis klädsel och aktivitetsgrad in en hel del. Se bara på skidåkare som ofta är ganska tunt klädda men ändå svettas och jämför dem med åskådarna som står med massor av kläder på sig och ändå fryser bredvid spåret, säger Ingvar Holmér.